Antingen gör jag det veckor (läs: månader) för sent, eller så gör jag som idag. Jag skickar in en uppgift 5 dagar innan deadline - samma dag som uppgiften delats ut. Synd att det bara gällde en G-inlämning.
Jag ska ha foto idag, min handledare gav mig lite intressant information. Vi har en ny fotolärare i B-kursen, jag har inte ens hunnit ha en enda lektion med henne och jag saknar redan den gamla, han var riktigt bra och finns tur nog kvar på skolan. Men det intressanta är att den nya fotoläraren tydligen är skitgrym. Då menar jag skitgrym som i att ha skrivit flera fotoböcker.
Hon finns till och med på Wikipedia!! Fatta, då är man duktig.
Och hon finns med i GP! Haha, skoja bara, jag har ju för bövelen jobbat för GP och mitt namn har varit placerat där så många gånger att jag tappat räkningen, så där klår hon inte mig i alla fall.
Din blogg har alltid stuckit ut, den har varit vital och direkt, känslomässig och med ett temperament som alltid gjort att folk lite grann känner att de får lära känna dig. Du är personlig också när du tycker saker eller debatterar. Som jag ständigt skrivit "du är en naturlig bloggare" och jag vet jättemånga som tyckt att den roligaste att läsa har varit just du.
Dessa ord kommer från min redaktör på GP, Carl. Nu ska vi inte jämföra min personliga tjatterblogg här med den jag skrev där, men fan vad bra jag var - och är. Trots att jag inte höll mig inom ramarna utan svängde både här och där så hade jag överlägset flest läsare, det var ständigt debatter, jag fick lovord på en del av mina tidningsrepotage, jag blev ju till och med intervjuad i radio oc.
Ibland vet man att man är duktig och det kan behövas, till exempel då man ska söka till nåt jobb eller så. Egentligen vill jag säga "nu ska man ju inte hoppas på nåt, men..." fast istället så säger jag: hell yeah att jag ska ha det där jobbet. De vet ju inte vad de går miste om ifall de inte anställer mig. Så mer om detta sen, när jag fått jobbet.
Man måste tro på sig själv för att kunna komma någonstans, don't you ever forget that! Om du tror på dig själv, så är du en vinnare. Och förlorare kommer ingenstans.
Förra veckan hade nån skola i Varberg 150 dagar kvar till gymnasietfest. Jobbigt att de måste gå skola enda tills den 4 juli.
Igår hade min skola + Jenssen fest för att det är 100 dagar till studenten. Men va konstigt att de i Varberg går 1,5 månad längre än min skola, nästan två månader längre till och med? Tar dom studenten i augusti, började jag fundera.
Om det hade varit 100 dagar kvar, så hade vi tagit studentenlördagen den 22 maj, men då hade jag tänkt ha sovmorgon.
Nu kommer ju frågorna man kan ställa sig: - missade arrangörerna den grundläggande matten i lågstadiet? - har alla arrangörer IG i den gymnasielagda matematiken? - saknar de kunskap att räkna mer än en gång öht? - var det nåt högt uppsatt respektabelt höns som sa "jo det är 100 dagar" också lyssnade resten? - vill de luras? - var de så festsugna och behövde en ursäkt för att få festa? - vill de inge hopp så att man kanske sliter hårdare? - går deras klocka fel?
Ja det finns många frågor men svaret är det ju desto värre med. Mycket klantigt i alla fall, att inte ens nån reagerade utan blev så studentblinda.. hohoho
Men det roliga är ju också angående skolan i Varberg - kan inte de heller räkna? Eller är det nån slags konspiration? Eller kanske dom tar studenten i juli? Är det JAG som ligger flera dagar efter i kalendern rent utav? Jag må ha IG i matte men dum i huvudet är jag ju inte...
Före jullovet gjorde jag ett prov i företagsekonomi. Samma dag som jag har stora minnesluckor ifrån, vimsade, yrade, minns ingenting, mådde dåligt, kände mig hög, spydde och låg i feber då jag efter provet äntligen kravlat mig hem.
När jag idag såg att det kommit in ett resultat från ett prov tänkte jag: men gud han måste ju ha gjort fel, det här har ju jag inte gjort? Eller har han varit snäll bara? för jag kunde för allt i världen inte minnas att jag gjort nåt himla prov. Tills jag började gräva bak i minnesarkivet i mitt huvud och då kom den här vimsiga dagen till minnes.
Jag fick MVG/VG på det provet vilket gör att jag får VG som slutbetyg i kursen.
Yay om det. Alltid bra betyg då jag minst anar det och dessutom var helt borta. Kan man bli annat än lycklig?
Jag förstår inte. Min gamla blogg går att logga in på och alla inlägg finns i arkivet - men själva bloggen är spårlöst borta? Jag gråter lite inombords och ber till Devotes höga makter att de kan ordna upp det.
Idag hade jag första lektionen Litterär gestaltning och harregud så roligt att läsa en kurs som passar mig alldeles utmärkt.
Fast lektionen var inte så lång, för när vi skulle börja skrek alla som i panik för att det forsade (ja, som en riktig FORS) svart vatten ut från skolan. Två smarta barn hade visst rökt i trapphuset, det vill man ju kalla intelligent. Som när någon tuttade på en papperskorg inne på toaletten och det brann, den nyrenoverade skolan blev fylld med det där svarta vattnet och de fick byta ut det fina trägolvet till tråkiga plastmattor.
Brandkåren ♥ Kunskapsgymnasiet
Sen fick jag veta en till sorglig sak idag och det är att vår grymma fotolärare inte ska vara våran fotolärare i foto B... Jag sörjer det en skvätt men hoppas att kvinnan vi ska få (inte för att vara den som är den men det är skolans första gamla lärare, hon hade typ grått hår!) är lika bra. Annars får man ju vara glad att han i alla fall finns tillgänglig på skolan, för han kommer jobba i ledningen eller nåt sånt.
Och jag ska inte vara sur över denna förlust, det finns oerhört många lärare som är bra på den här skolan, t ex läraren i litterär gestaltning, multimedia & PA är förjävla skön. Så det jämnar väl ut sig. :)
Jag går omkring med ett leende på läpparna, jag har fått MVG på precis varenda uppgift i foto A och det blir därmed mitt slutbetyg i kursen. Dessutom är fotoläraren så jävla grym, han förstår också mina flummiga tankar, jag själv tycker inte att jag följer ramarna helt vid analyserna och sånt, utan gör det mer på mitt egna sätt som jag själv lärt mig och tycker bäst om - och det fungerar tydligen! Woho känns bra att veta att man är bäst på nåt i alla fall, till och med provet vi haft klarade jag klockrent ;-)
Bilden som läraren uppskattade mest på den senaste inlämningen som det lät på han i alla fall, skulle fota "estetik"... det är så konstigt för de bilder som jag inte alls har så höga förväntningar på är de han gillar mest!Synd att kvaliten inte är så bra här på Devote, men vid större upplösning så ser man att det är tydlig fokus just vid den lilla punkten där texten börjar, ser ganska grymt ut fast jag hade inte velat ha den där fula lufttrumman där, men what to do det är ju ett MVG i alla fall :)
Varför gör man inte saker som man tycker om, trivs med, mår bra av, får ut nåt pesonligt värde ifrån, som ens hälsa mår bra av och som kan få en att le? Varför torterar man sig själv med saker man inte tycker om eller ser något värde i utan bara blir stressad av, får magknip av, oroar sig över, hatar? Det är ju så onödigt, men andra tycker ju att man ska göra det och sen ser det ju "bra ut på pappret".
Jag får väl stå ut med det i 4 månader till och sen se om jag springer in i en betongvägg och hur hård smällen blir.
Grattis till min yngsta storasyster Emelie som fyller 23 år idag! hurrahurrahurrraaaa.. Bara 44 dagar kvar tills min stora dag, tiden går fort när man har roligt. Fast vad ska jag veta för jag har då inte överdrivet roligt!? haha.
Nu ska jag plugga ihjäl mig, lite gjort och en del kvar. Måste också börja läsa på i spanskan och natur för jag har IG-prövning om drygt en månad, shitpommes....
Fått det nya schemat nu och jag är ledig på måndagar, men de andra dagarna är tokjobbiga. Får jobba hårt nu sista månaderna för jag har verkligen slappat under höstterminen. Mitt mål är 100% närvaro eller åtminstone 99% hehee. Får väl se hur det går, kan ju trösta mig med livslång semester efter studenten så.
